"Funktionsnedsättning är en partiell eller total nedsättning av en fysisk eller psykisk förmåga. Individens förmåga ställs då i jämförelse med den genomsnittliga funktionen hos befolkningen. En funktionsnedsättning kan vara alltifrån diabetes och depression till nedsatt hörsel och total förlamning av en kroppsdel. Arbetshandikapp innebär att personen i fråga har en funktionsnedsättning och då har svårt att utföra vissa arbetsmoment.
Handikapp används i vardagstal som en synonym till funktionsnedsättning. Ordet handikapp uppfattas dock av många personer med funktionsnedsättningar som nedsättande och missvisande. Det sistnämnda till följd av det relativa handikappbegreppet.
Svenska socialstyrelsens terminologiråd har 2007 tagit beslut om revidering av termerna funktionsnedsättning och handikapp. Funktionsnedsättning och funktionshinder är inte längre synonymer, funktionshinder blir en egen term och handikapp utgår.
I och med detta definieras begreppet funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder definieras: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. För båda termerna avråds handikapp som synonym. En viktig konsekvens av detta sätt att definiera funktion är att funktionshinder inte är något som en person har, utan något som uppstår i en miljö som inte är anpassad till funktionsnedsättningen och därför är funktionshindrande.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006. I Sverige antog riksdagen konventionen två år senare den 13 november 2008. Konventionen trädde i kraft i Sverige den 14 januari 2009. Hittills har 147 stater undertecknat konventionen. [1] USA undertecknade konventionen den 30 juli 2009, vilket anses vara ett tecken på en positivare inställning till FN. [2] USA har varken undertecknat FN:s kvinno- och barnkonventioner. 90 stater har ratificerat konventionen och 60 tilläggsprotokollet, däribland Sverige. När en stat har ratificerat konventionen, dvs åtagit sig att följa den, är den juridiskt bindande. För att ratificera en konvention ska landets lagstiftning stämma med de krav som en konvention ställer. Detsamma gäller hur lagarna tillämpas. Annars begår landet konventionsbrott. Ratificeringsprocessen pågår i många länder.Konventionen har en inledning som följs av 50 artiklar. Artiklarna 1-4 handlar om grundläggande principer. I artikel 1 beskrivs syftet att främja, skydda och säkerställa att personer med funktionsnedsättning får full och lika tillgång till mänskliga rättigheter. I artikel 1 punkt 2 står det vilka som omfattas av konventionen: ”Personer med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra.” Artikel 2 tar upp definitioner om "kommunikation" innefattande punktskrift och informationsteknik, "språk" innefattande teckenspråk och andra former av icke talande språk, "diskriminering på grund av funktionsnedsättning", "skälig anpassning", och "universellt utformade". Artikel 3 listar allmänna principer som ska tolkas in i alla rättighetsartiklarna. Det handlar bland annat om respekt för lika värde och självständighet, och tillgänglighet. Artikel 4 tar upp allmänna åtaganden. En stat som har antagit konventionen åtar sig att respektera, skydda och främja rättigheterna. I artikel 4 punkt 3 står att staterna aktivt ska samråda med och involvera organisationer som företräder människor med funktionsnedsättning." Källan: www.wikipedia.org den fria encyklopedi.
I vilket fall som helst behöver människor med sådana här problem hjälp inte enbart med sina psykiska och fysiska problem utan också att kämpa för att sina rättigheter verkligen skall tillvaratas. När man kämpar mot strömmen kan ibland det psykiska blir uttömd och då behövs det att utomstående kan stötta till, samtala och lyfta upp den rätta perspektiven på tillvaron. Svårigheterna kan ta helt överhand och blir ytterligare ett hinder. Det blir sannolikt svårare att reda ut och miljön man bor i blir plågsam och svåruthärdlig.